Inget mer naturgodis för min del
Värsta läskiga saken hände mig igår.
Jag åkte med Isabell och Linnéa till Backaplan för att handla mat och naturgodis. Jag och Isabell var kvar lite längre än Linnéa för hon var tvungen att skynda sig hem lite. När vi satt på bussen typ 20 meter från våran hållplats började jag hosta och hosta och hosta och så kunde jag inte få in massa ny luft. Sjukt svårt att förklara men jag kunde inte andas så bra helt enkelt. Som tur var skulle vi ju precis gå av så jag skulle få komma ut i friska luften iaf. Isabell blev värsta orolig och frågade hur det var med mig hela tiden medan jag stod där och försökte ta djupa andetag samtidigt som jag hostade. det blev så mycket alltihop så jag tappade den stora ramlösan vi hade köpt rätt ner i marken så den blev skakad ordentligt.
Isabell tyckte att jag skulle prova med att dricka lite, så hon öppnade den där mitt på busshållplatsen. hahaha, det sprutade ordentligt! Alla på bussen (som fortfarande inte hade åkt) typ råglodde. Och jag bara skrattade och skrattade. Inte direkt lättare att få luft då ju. Hahahahha, shit alltså. Jag skrattade ju inte direkt mindre för att Isabell sa: Du är verkligen den enda i hela världen som börjar skratta när du inte kan andas.
Just då tyckte jag faktiskt att det var ganska komiskt på nåt sätt ändå. det var först efteråt jag fattade hur läskigt det hade varit.
Jag fattar inte vad som har hänt med mig egentligen. Först ryggen, sen förkylning, sen svanskotan + handleden, sedan typ allergichock. Förr var jag ju aldrig sjuk!
I fortsättningen kör jag på endast solroskärnor!
Puss
Jag åkte med Isabell och Linnéa till Backaplan för att handla mat och naturgodis. Jag och Isabell var kvar lite längre än Linnéa för hon var tvungen att skynda sig hem lite. När vi satt på bussen typ 20 meter från våran hållplats började jag hosta och hosta och hosta och så kunde jag inte få in massa ny luft. Sjukt svårt att förklara men jag kunde inte andas så bra helt enkelt. Som tur var skulle vi ju precis gå av så jag skulle få komma ut i friska luften iaf. Isabell blev värsta orolig och frågade hur det var med mig hela tiden medan jag stod där och försökte ta djupa andetag samtidigt som jag hostade. det blev så mycket alltihop så jag tappade den stora ramlösan vi hade köpt rätt ner i marken så den blev skakad ordentligt.
Isabell tyckte att jag skulle prova med att dricka lite, så hon öppnade den där mitt på busshållplatsen. hahaha, det sprutade ordentligt! Alla på bussen (som fortfarande inte hade åkt) typ råglodde. Och jag bara skrattade och skrattade. Inte direkt lättare att få luft då ju. Hahahahha, shit alltså. Jag skrattade ju inte direkt mindre för att Isabell sa: Du är verkligen den enda i hela världen som börjar skratta när du inte kan andas.
Just då tyckte jag faktiskt att det var ganska komiskt på nåt sätt ändå. det var först efteråt jag fattade hur läskigt det hade varit.
Jag fattar inte vad som har hänt med mig egentligen. Först ryggen, sen förkylning, sen svanskotan + handleden, sedan typ allergichock. Förr var jag ju aldrig sjuk!
I fortsättningen kör jag på endast solroskärnor!
Puss
Kommentarer
Trackback